Släktforskning

Anna Maria var en synnerligen duglig husmor och en uppskattad värdinna i det stora bergslagshemmet, som långa tider av året nästan påminde om en mindre gästgivaregård. Särskilt påfrestande för husmodern var de i minst en vecka pågående "stämmorna", då de gruvägande bruksherrarna eller deras ombud håll rådslag. Något hotell fanns inte på den tiden i Grängesberget. Det gällde således ej blott att härbergera utan även värdigt traktera de långväga och nog så kräsna gästerna till ett antal av inemot 30 stycken. Storleken av ännu i släkten bevarade kittlar och kaffepannor bära vittnesbörd om dessa kalas. Så till exempel har en kopparkittel kunnat användas som badkar för småttingar i tre generationer efteråt.

Anna Maria hade redan under sin flicktid flitigt sysslat vid vävstolen och lyckats uppnå en avsevärd skicklighet i finare damastvävnad. Stor missräkning för henne var, att värdinneplikterna i det stora hemmet icke medgav henne tid att bibringa döttarna samma färdighet. Av hennes sex barn, tre gossar och tre flickor, blev endast yngsta dottern Hilda Maria gift.

Av sönerna dog en gosse minderårig. Äldste sonen Axel avled i lungsot vid 25 års ålder efter avlagda tentamina för filosofisk grad i Uppsala. Liknande sorgliga öde drabbade även hennes yngre son Wilhelm, en av sjutton stiftarna av Svenska Teknologföreningen. Han dog 23 år gammal som nyutexaminerad civilingenjör från Teknologiska Institutet i sviter efter en 1:sta maj-förkylning. Båda brödernas grav på Stockholms Norra begravningsplats. Själv vilar Anna Maria i Westling-Öbergs släktgrav på Nya Kopparbergs kyrkogård under en större häll ritat av dottersonen (släktkrönikören) Frithiof Ekman.

Döttrarna fick en för den tiden synnerligen omsorgsfull uppfostran. De genomgick en av landets första flickskolor, Risbergska pensionen i Örebro, där föräldrarna hade skolhushåll för barnen. Så fick de lära sig finare matlagning som elever i exc. Posses kök, sömnad och hattklädsel hos en modist, Maria Ohlsson (sedermera gift med professor A.T. Gellerstedt). En sommar var de i Stockholm för att lära sig simma. Givetvis tog de även musiklektioner.

Så blev den äldsta Marie-Louise efter att ha genomgått Musikaliska Akademien pianolärarinna i Stockholm. Bland hennes elever märks Wilhelm Stenhammar. Hon dog 85 år gammal i Strängnäs och har sin gravsten på gamla kyrkogården. Dottern Emelie var redan från ungdomen sjuklig, som nödvändiggjorde kur- och badortsvistelser. Hennes stora vurm var teater, resor och kaffe. En säreget blid, försynt och godhjärtad liten varelse, som ömt vårdade sina föräldrar på gamla dagar. Efter deras bortgång flyttade hon till sin yngsta syster Hilda. Oaktat sin bräcklighet uppnådde hon 80 levnadsår. Hennes gravsten finns på Torsvi kyrkogård i Uppland.