Släktforskning

Brukade Kärrsgården som var belägen i Backa på båda sidor om Lillhagsvägen, inte långt från nuvarande Brunsbo. Den var ett typiskt exempel på en gård i Backatrakten, den omfattade ca 29 tunnland.

- Det är ju märkligt egentligen att det finns så lite i muntlig tradition om Johan Albert, funderar Lennart när vi en dag försökt luska fram minnen som förmedlats om dennes förfader.Johans barn berättade väl helt enkelt inte särskilt mycket om sin far för sina egna barn. Inget av barnbarnen hade heller några egna minnen av sin farfar eller morfar - Johan dog 1916 några år före första barnbarnet. Inte heller har Ida som dog 1918 kunnat lämna några direkta minnesbilder till barnbarnen.

Några minnesbilder finns från Frans Bergman som med sin hustru Ida umgicks med Johan och Ida. Frans var äldre bror till Emma, gift med Otto Tingdal.

- Ja, han var ju intensiv och skulle alltid ha mycket att göra, berättar Frans. Gården räckte inte till för honom.Han var aktiv i vägföreningen, i Jordbruksbanken och var ofta anlitad som auktionsutropare. Snabbt skulle det alltid gå berättar Frans vidare.Jag minns att jag frågade om han var trevlig. Frans som ogärna sa något negativt om något drog lite på svaret och antydde att han nog kunde vara svår.- Men Ida var väldigt snäll, tillade han.Initiativrik måste han ha varit. Det var han som i början av seklet anlade en handelsträdgård på Kärrsgården. Göteborgs växande befolkning behövde grönsaker och potatis och Backajorden var känd för sin bördighet och Backabönderna följdenligt också för att vara mer välbärgade än sina kollegor på övriga Hisingen.Om Johans skolgång vet vi inget. Men fadern Carl Andersson, född 1820, var ledamot i tidens skolnämnd - Frans, född 1876, minns honom när han inspekterade Frans småskola -,Och brodern Otto utbildade sig till skollärare så troligtvis har Johan också fått någon skolutbildning förutom de första sex åren. Hans bevarade brev till sonen John 1910 - en raritet och den enda riktigt levande hälsningen från Johan - vittnar om en god uttryckningsförmåga. Han har en personlig stil vilket skvallrar om en folkhögskoleutbildning än en formell utbildning.Mellan raderna kan man utläsa något om patriarkens drag. Han klandrar John för att han inte kommit hem till Isedors förlovning och inte heller meddelat detta i förväg. Han berättar om arbetet på gården, om torka och hur arbetet med tröskningen blev försenat eftersom drängen Otto firat, blivit tagen av polisen och fått sova över där och han antyder att om John är intresserad av en viss Hilma vore det nog inte omöjligt för han har tyckt sig märka att hon nog är intresserad av John. "Ja, nu gör du som du vill med du vet att möjligheten finns", sammanfattar han.Att Olga skall åka till Tyskland och arbeta för en läkare berättar han mer som en bisak - lite märkligt för det borde ju vara lite uppseendeväckande att enda dottern skulle jobba utomlands. Han nämner inte något om Ida i något av breven. Kanske att Johan inte intresserade sig så mycket för sina kvinnliga familjemedlemmar. Inte märkligt med den tidens könsroller…..Bestämd var han nog. Min far berättade historien om när Gunnar Tingdal kom hem efter någon tid i Uppsala och berättade för sin far att han inte var säker på att han trodde att Gud fanns. Johan gav honom en rejäl örfil så han flög in i köksväggen och sa: - Så pratar vi inte mer om det.När Johan och Ida dog var det en bred svart kant kring inbjudningsbrevet till begravningen. Sedan var den att ju betydelsefullare en person var desto bredare sorgkant. Så barnen måste ha ansett att deras föräldrar var mycket betydelsefulla i samhällets ögon.Graven var ju också imponerande - omedelbart till höger om Backa Kyrka, betydligt högre upp än pappa Carls och mamma Olenas längre ner i backen. Det får man förmoda att Johan Albert bestämt själv.Johan skickade i alla fall alla sina barn - de sju som blev vuxna - till vidareutbildning. Isedor och John gick på Grebbestads Folkhögskola, Otto och Olga på Billströmska, Ernst på Schartaus handelsskola och Ivar och Gunnar på gymnasium och sedan gick de vidare till militärutbildning, akademiska studier, Ulltuna och Alnarp. Ja, det är väl ungefär vad som kan skönjas mellan raderna och via de få minnesbilderna.

(Nedtecknat av Birgitta Tingdal)