Släktforskning

Hämtat från http://www.gbgtomter.se/Rote_2/2.86.pdf:

"Andra roten, tomt 86, Utanför kvartersindelningen, Otterhälleberget TelegrafgatanGården ägdes till hälften var 1787-90 av bonden i Kiärsgården Niclas Olsson och banekarlen Christian Olsson. Den förstnämnde hade 1795 ersatts av båtekarlen Anders Stenberg: Detta äga-reförhållande varade fram till branden 1804.Banekarlen Olssons änka svarade ensam för gården 1807. Hon bör vara den banekarlsänka Maria Olsson, död 9.4.1826, efter vilken bouppteckning företogs 5.6.1826. Hon hade ägt ett litet sten-hus med tomt på Otterhällan nummer 86 i andra roten."

 

 

Den ursprungliga texten i släktkrönikan löd:"År 1797 köpte Niclas Olsson och Kerstin Ericsdotter 1/3 mantal Kärrsgården. Han brukade även en annan gård i Tingstads by benämnd Börtkhas (låg mellan sonen Olof Niclassons gård och Hugossons gård i Tingstad by)."

Rättelse okt 2008: Enligt köpebrev 17 Martii 1797 köpte s o n e n Olof Niklasson tredjedels mantalet av sina föräldrar Niklas och Kerstin.

 

 

Texten ger några ledtrådar som vi ännu inte lyckats följa upp. Sedan texten skrevs har historien blivit avsevärt mer tillgänglig. Kyrkoböcker och mantalslängder kan numera granskas genom Internet. Internet underlättar även samverkan i ämnet med likasinnade intressenter. Allt önskat material för släktforskaren finns dock ännu inte gripbart på detta sätt (så kallad digitalisering av kyrkoböcker mm pågår kontinuerligt genom SVAR, Genline, Familysearch med flera kommersiella organisationer).

 

 

I vårt fall gick många intressanta dokument upp i rök vid branden i Säve prästgård 1874.

 

 

För Backa socken innebar det att vi saknar

· husförhörslängder 1826-1833,

· födelseböcker före 1821,

· lysnings- och vigselböcker före 1825,

· död- och begravningsböcker före 1863 samt

· åtskilliga protokoll för sockenstämma. kyrkostämma mm.

 

 

Alltnog!

 

 

Med stöd av tillgängliga mantalslängder (1669-1820 med många gluggar), Bohus taxeringslängd 1715, lantmäteridokument laga storskifte 1769, Googlesökningar och ett visst mått fantasi skulle Kärrsgårdens och Niclas Olssons historia kunna beskrivas så här:

 

 

I sin helhet blev Hisingen svenskt först genom freden i Roskilde 1658 då Danmark efter tuffa förhandlingar tvingades avstå från en tredjedel av sitt territorium, bland annat Bohuslän.

 

 

Historien för Backa socken (Bakke sogn) före 1658 innebär därmed en särskild utmaning (redovisas kanske senare...).

 

 

Kärrsgården omnämndes i "Norske Regenskaber og Jordeböger fra det 16:de Aarhundrede" som 1/4 Skattehemman Ker år 1528. Under årens lopp har namn och stavning varierat. Kiarre/Kierrödt 1568, Kierre 1581, Kierredt, Kiersgaard 1586, Kiersgården, Kiärsgården, Kärsgården 1665-1825 och Kärrsgården 1881.

 

 

Observera att namnet bäddar för förväxlingar! I Säve socken förekommer ortnamnen Kier (1487), Kierre, Kierrhe (1536) , Ker (1550), Kärra, Hisings Kärra och Kärra by. I Torslanda socken Kärr och Kier (Källa Båhusarkivet och Diplomatarium Norvegicum).

 

 

Kjaersgaard (med varierande stavning) är ett vanligt förekommande gårds- och personnamn i Danmark. Ett spår till de danska fogdarnas hemtrakter?

 

 

Kärrsgården var år 1715 uppdelad på tre hemman om 1/3 mantal vardera i norra delen av Tingstad by. Denna indelning har i huvudsak gällt fram i modern tid. Varje hemman ägdes, beboddes och brukades av en fri bonde (hemmansägare) med hushåll. Varje hemman utgjordes av boningshus, gårdsbyggnader och jordbruksmark. Hemmanen låg på varierande platser till följd av skiften och ej nödvändigtvis i anslutning till varandra. Hemmanen samverkade i jordbrukandet sinsemellan och med andra gårdar och hemman i socknen. Varje hemman skötte sig i huvudsak självt med stöd av drängar och pigor. Blodsband mellan Kärrsgårdshemmanen och Tingstads by kan anas i några fall. Kärrsgårdfolket hade sinsemellan sannolikt en särskild samhörighet utöver Tingstads bygemenskap. Vår Kärrsgård ("Tingdals gård" på nuvarande Lillhagsvägen) utflyttades från Tingstad by i samband med etableringen1862.

Några specifika benämningar (typ Norrgård, Lillegård mm) för de olika Kärrsgårdshemmanen invid ursprungsplatsen (vägskälet vid nuvarande Litteraturgatan-Tingstadsvägen) har vi inte kunnat notera. Under dessa ursprungliga tre hemman redovisar mantalslängderna ett antal (mer eller mindre) fristående hushåll. Vi tror att dessa utgjordes av hyreshus, hyreslägenheter, "undantag" mm med bofasta utan skattepliktig äganderätt och som inte nödvändigtvis var engagerade i hemmanens skötsel. En bostad av denna typ finns namngiven som "Nyborg".

 

 

På den danska (norska) tiden år 1528 fanns två åbor (brukare med besittningsrätt) på Kärrsgården varav en "dattig" (en fattig som man inte kunde påräkna skatt från).

 

 

Möjligen var den välbärgade "kändisen" assessor Sebastian Tham, död 1729, en tidig ägare till hemmanet (till 1701, kanske längre) eftersom mantalslängd 1715 för Göteborgs och Bohus län anger " Kierrsgården Sk 1 Catharina Tham, pantsatt" samt "Sk 1/3 för vardera Hans Andersson, Rassmus och Börgie".

 

 

1716 köptes 2/3 i Kärrsgården "inom börden" av handelsmannen Johan Caspar Haberman av befallningsman Mårten Borgs änka Kjerstin/Christina född Ström). Vi tror att köpet omfattade de båda sistnämnda tredjedelarna enligt ovan.

 

 

Skiften i Tingstad by har bland annat skett 1769-70, 1815, 1827-29 och 1836-38. Lantmäteriförteckning 1769 avseende laga storskifte undertecknades egenhändigt bland annat av de tre ägarna till Kärrsgårdens hemman Hugo Andersson, Niclas Ohlsson och Swen Hansson.

 

 

Hemmanens (manhusens) geografiska läge är svårbestämbara. De äldre kartorna är svårtydda.Ett försök till tolkning (av AT) återfinns som bildspel i webarkivet till www.tingdal.se.

 

 

Men åter till den tidigaste historien!

 

 

Vår ursprungliga Kärrsgård (invid ovan nämnda vägskäl) brukades 1696-1733 av den tidigare nämnde Rassmus, hans efterlevande änka, hennes nye man Nils som dog 1729 och sonen Nils med hustru. Nils hustru dog och Nils lämnade gården 1733.

 

 

År 1742 finner vi familjen Lars Åhman på gården fram till 1769 då Niclas Olsson förlovar sig med dottern Stina. Niclas flyttar in, övertar gården och gifter sig med Stina 1770. Därefter kan vi ana en viss dramatik. Stina dör en kort tid efter ett barnlöst äktenskap varpå Niclas omgående presenterar en ny hustru för Åhman-familjen - Kerstin Ericsdotter, hemmadotter från den närliggande Tjörbogården. Den gamle änkemannen Lars torde här konstatera att gården som han ägt och brukat i trettio år nu gått släkten ur händerna. Som kompensation får han en tredjedel av gården (=1/9 mantal) där han bor kvar med ogifte sonen Olle till sin död 1771. Niclas och Kerstins förste sonen föds på våren 1772. Olle gifter sig 1785. År 1789 har tredjedelen återgått i Niclas ägo. Olle med hustru bor kvar något år för att år 1790 försvinna ur vår bild.

 

 

Niclas Olsson fortsätter att bruka gården till sin död 1798 varefter änkan Kerstin och sönerna tar över, först Olle till sin död och därefter den äldre brodern Anders som även övertar Olles änka Johanna.

 

 

Kvarstående frågetecken:

Varifrån kom Niclas Olsson?

Hur skall kröniketexten "Börtkhas (=Börtas?) gård som låg mellan sonen Olof Niclassons gård och Hugossons gård i Tingstad by" uttolkas?

 

 

 

 

------------------------------

 

 

AT tillägg februari 2015: Med risk för upprepningar av ovanstående följer nedan utdrag från Ernst Tingdals släktutredning 1956 som först i dagarna hamnade under mina ögon: