Släktforskning

 

 

Marianne Kindgren juli 2007:

Johanna flyttade hemifrån (Bällskär Nordgården) omkring 1811. 1813 är hon skriven på Vargö och gift med Fredrik Hård. Var Johanna och Fredrik gifte sig är oklart. Det finns ingen notering i Styrsö i alla fall. De fick inga gemensamma barn.

 

 

----------------------

 

 

Lars Gahrn (tel. 031/ 315 16 57, [email protected]):

"Sedan Danska Slupen, Fru Mette, strandat här på Svenska kusten, hade man vid fartygets undersökning funnit anledningar därtill att detsamma blivit plundrat av sjörövare, emedan hela besättningen saknades och luckorna på Slupen voro uppbrutne, samt flere varor synbart borttagne. I följd härav anställdes efterforskningar i Skärgården och genom varor, vilka buro lika märken med dem i fartygets märkrulla teknade, hava de begångna morden och sjöröveriet blivit upptäckte.

Enligt sin egen vidhållna bekännelse har Rotebåtsmannen vid 2:dra Bohus Kompagnie Johannes Andersson Flatås - gift med Johanna Hårds faster - , efter uppgjort rådslag och anstiftelse av Änkan Johanna Hård från Vrångö i sällskap med Fiskaren Christen Andersson från Halsvik på Styrsö, Johanna Hårds dräng Anders Andersson och Christens dräng Carl Börjesson, den 7 Maj 1823 begivit sig till sjös i Christen Anderssons båt för att antasta något anträffande fartyg och röva godset. Sedan de förgäves seglat tvenne dagar, ställdes kosan den 9 Maj mot Skagen, då en mindre Jakt upptäcktes, vid vilken de lade till med båten och begärde samt erhöllo vatten. Därefter skiljdes de från fartyget, men uppmuntrade av Anders Andersson, begåvo de sig snart åter till detsamma tvenne gånger. Sista gången begärde de eld i en torva som Anders Andersson framräckte, då i detsamma Flatås upptog en bössa och 2:ne pistoler som voro laddade med dels stöpta och dels huggna hagel, samt en huggen kula i varje gevär. Med dessa vapen i hand steg Flatås jämte Andersson genast ombord, och ehuru skeppsfolket, som voro tre personer, flydde till motsatta sidan, blevo de likväl nedskjutne, Skepparen av Flatås, Styrmannen av Anders Andersson och en yngling, Skepparens son, av Christen Andersson. Skepparen gick genast emot Flatås, men denne gav honom då ett slag med bössan så att han föll till däcket. Styrmannen däremot föll icke omkull efter skottet, utan försvarade sig med händerna nära en fjärdedels timma tills Flatås, Christen och Anders Anderssöner blevo honom övermäktige och kastade honom levande över bord. De tvenne andre blevo förut kastade i sjön. Efter fullbordad mordgärning rövade de till sig åtskillige penningar och varor, så mycket de kunde föra med sig, och då Flatås icke kunde förmås tända eld på fartyget, så överlämnades detsamma åt vågorna sedan rodret blivit fastsurrat. Rövarne begåvo sig hem och delade rovet; varemot fartyget, på det detta gruvliga brott måtte desto snarare bliva upptäckt, strandade på Svenska kusten. Den dödade Skepparens namn var A. M. Norbye och Fartygets, Fru Mette.

 

 

Lars G Johansson ([email protected]) 15 april 2003:

Genom en ödets ironi kom emellertid dessa planer helt på skam: ”Frau Mette” gick inte till havs utan strandade med fulla segel och surrat roder på Fotö! Då lasten innehöll samma sorts varor som sedan några dagar salufördes av piraterna var sjöröveriet – det sista i Sverige? – snart uppklarat. Som redan sagts dömdes Johannes Flatås, Anders Andersson och Christen Andersson till döden och avrättades medelst halshuggning. Carl Börjesson gick ett nästan ännu kusligare öde till mötes. Efter 40 par spö och kyrkoplikt skickades han till Karlstens fästning ”för att där i all sin övriga livstid sättas till allmänt arbete”. Han levde ytterligare 29 år innan han avled i kolera år 1853. Mot änkan Hård fanns inte tillräcklig bevisning och saken fick avskrivas; hon fälldes dock för en del andra mindre brott. Därefter försvinner hon, vad vi kunna utröna, ur kyrkböckerna och in i historiens mörker (fortsättningen uppdagades dock våren 2011).

Den spektakulära händelsen har givetvis avsatt en hel del avtryck i litteraturen, inte bara genom de fem olika tryck som publicerades i samband med avrättningarna. Så har t.ex. C.R.A. Fredberg behandlat ämnet i ”Det gamla Göteborg”; Folke Danbratt och Nathan Odenvik har skrivit en utförlig skildring i ”Styrsö socken. Ur dess historia från forntid till nutid” (1966). Också i Danmark har det skrivits om illdådet, t.ex. i N.M Kromans bok ”Fanøsømænd i Storm och Stille (Esbjerg 1936).---------------

Hämtat ur GT våren 2011:

– Nu får du allt hissa sjörövarflaggan, sa en dag min släktforskande syssling Anders.
Han hade vid sina efterforskningar hittat farmors farmors syster Johanna Hård från Vrångö, som 1823 försvann ur historien efter att ha undkommit domstolen i Göteborg. Hennes förmodade kumpaner dömdes däremot för kapning av den danska jakten Frau Mette utanför Skagen i maj 1823 då besättningsmännen dödats och kastats över bord, en del av lasten stulits och rodret på den övergivna skutan surrats.

Kaparna kunde ha klarat sig om de inte siktat fel när de surrade rodret. Istället för färd mot Atlanten strandade Frau Mette på Fotö. En övergiven jakt, uppbruten lastlucka med last som kändes igen från varor som alldeles nyligen saluförts i trakten ledde spåret till dem som försålt varorna i området. En av dem var Johannas dräng Anders.

Anders blev också en av de tre som dömdes till döden. En fjärde fick livstids straffarbete. Johanna kunde inte knytas till brottet även om många indicier pekade mot henne. Att hon i ett brev bett sin far Sven Jungberg köpa vittnen till hennes förmån pekar också i samma riktning. Johanna insåg situationens allvar och gav sig iväg från öarna hals över huvud så snart hon frikänts. Stugan på Vrångö såldes sedermera på exekutiv auktion.

------------------

Birgitta Tingdal aug 2011:

Johanna från Bällskär Nordgård på Hisingen hade gift sig som 20-åring med Fredrik Hård.De bodde på Vargö i frid och ro vad det verkar tills Fredrik dog 1818. Nu börjar Johanna synas i rättsliga sammanhang. Hon seglar med väv till Danmark – förbjudet på den tiden då allt skulle säljas inom stadens tullar. Hon misstänks för barnamord men hävdar att barnet var dödfött vilket visar sig riktigt. Vem fadern var framgår inte…(men man kan väl gissa på drängen...). Uppenbarligen har Johanna haft svårt att försörja sig efter makens död. Att fattigt folk på öarna på den tiden smugglade kan man väl lätt överse med; svårare förstås att överse med inblandning i kapning.

Bällskärssläkten har tigit som muren om hennes öde – det var ju en skam i det gamla bondesamhället att ha kapare i släkten. Farmor Emma antydde en gång släktskap med en kvinnlig kapare men ångrade sig genast och teg sedan alltid om saken. Ryktet om släktens rysliga fynd på Nordgårdens vind - en dansk bibel insvept i blodfläckad linneväv - lär förbli obekräftat.

Jag hissar väl inte Jolly Roger men tänker ändå på Johanna med beklagande respekt.

---------------------------
Margareta Danielsson april 2011:

Sabbatsbergs fattighus kyrkoarkiv, Flyttningslängder, SE/SSA/0116/B/2 (1841-1874), bildid: 00067543_00028 sid 24: Den 23 november 1850 flyttade sjökaptensenkan Johanna Hård in till sal 15 på Sabbatsbergs fattighus, från Hovförsamlingen. Född 1790 i Göteborg. Herr Starck har remitterat henne. Han är troligen någon från fattigvårdsstyrelsen eftersom han remitterat många personer. Det betalas 24 Riksdaler Specie till underhåll för henne. Hon lider av lamhet.

Sabbatsbergs fattighus kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0116/F/2 (1828-1861), bildid: C0065031_00048: Den 12 mars 1851 dog hon där av lamhet och slag.

Hovförsamlingens kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/SSA/0007/A II a/2 (1822-1834), bildid: C0054443_00082 sid 163 (tror jag, svaga siffror): Sjökaptens Enka Johanna Hård, född Jungberg i dec 1790 Götheborg, enl. egen uppgift. Inskr. d 20/3 -34.

 

 

Det framgår inte vad hon gjorde vid hovet. Anställda och deras familjer brukade skrivas in där, samtidigt som de var skrivna i den församling där de var bosatta. I Johannas fall var det ju Storkyrkoförsamlingen och hon fanns åtminstone från 1826 i Katarina. Första mantalsuppgiften lämnade hon år 1834.

Vilken kvinna, att komma från häktet på "Sillegatan" i Göteborg till Hovet i Stockholm! Undrar vad hon hittade på mer, förutom att mannen hade varit sjökapten? Svärfar lär ju ha varit sjöman och kvartermästare vid Ostindiska kompaniet, så teminologin kunde hon säkert.

Henne hade jag velat träffa.

------------------
Margareta Danielsson aug 2011:

Nu har vi täckning för så gott som hela Johannas stockholmsliv. Har hittat henne i fler husförhörslängder. Nya gator att söka. Skickar en slutlig sammanfattning.

Mantalslängder finns på nätet vart femte år den här tiden, men vart tionde år före 1830. I registret på stadsarkivets hemsida http://www.ssa.stockholm.se/sv/Anvand-arkiven/Sokvagar/ finns hon nedanstående år. Med hjälp av numren till dessa, har jag hittat henne i husförhörslängderna, även de år mantalslängder inte finns, genom att jämföra nummer och kvartersnamn. Obs att kv Iphigenia stavas Ifigenia i kvartersregistret på stadsarkivets hemsida.

 

Register till mantalslängderna
År Stadsdel Nr Namn Titel Kvartersnamn

1830 Katarina norra 692 Hård Johanna Sjöcapt enka Höga Stigen 14
1831 Maria norra 1578 Hård J Sjökaptensenka
1832 Staden västra 707 Hård J Sjöcapitainsenka
1833 Staden södra 693 Hård J Skepparenka
1834 Staden västra 851 Hård J Sjöcapit enka
1835 Staden västra 888 Hård J Sjökaptensenka Penelope 1,2
1836 Staden västra 885 Hård J Skepparenka
1837 Staden västra 564 Hård J Sjöcapitainsenka
1838 Staden västra 881 Hård J Coopv skeppareenka
1839 Staden västra 888 Hård J Coopv skeppareenka
1840 Staden västra 920 Hård J Sjökapténsenka Riddarholmen 1
1841 Staden västra 909 Hård J Skeppareenka
1842 Staden västra 63 Hård J Captensenka
1843 Maria södra 247 Hård J Sjöcapitainsenka
1844 lucka
1845 lucka
1846 Staden västra 101 Hård J Enka
1847 Staden västra 68 Hård J Enka
1848 Staden västra 85 Hård J Sjöcaptensenka
1850 Staden västra 93 Hård J Enka Iphigenia 4

 

 

1834 har hon skickat in uppgift till mantalskontoret
http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-
0032/mantalsbok/M3502010909_150dpi.pdf

Mantalslängderna finns endast hos SVAR (SVensk ARkivinformation) www.svar.ra.se abonnemang krävs.

Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1830, G 1 BA:29/5 (1830), bildid: A0057192_00435 sid 214: kv Höga Stigen 14 Katarina Norra. fol 16
Sjöcapitens Enkan Johanna Hård, f 1790-12-28. Nr 692 i mantalslängden.

Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1835, G 1 BA:34/3 (1835), bildid: A0057208_00719 sid 340 kv Penelope Staden västra (Storkyrko)
SjöCapitens Enkan Johanna Hård, f 1790-12-20. Nr 888 i mantalslängden.

Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1840, G 1 BA:39/3 (1840), bildid: A0057225_00651 sid 320 kv Riddarholmen 1 Staden västra (Storkyrko)
Sjökaptens Enkan Johanna Hård, f 1790-12-20. Nr 920 i mantalslängden.

Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1850, G 1 BA:49/2 (1850), bildid: A0057258_00058 sid 26 kv Iphigenia 4 Staden västra (Storkyrko)
Sjökaptens Enkan Johanna Hård, f 1790-12-15. Nr 93 i mantalslängden.

 

 

Husförhörslängderna: (bildid-numren gäller i www.svar.ra.se om man har abonnemang) Genline och Arkiv Digital har egna id-nummer.

Katarina församling, Husförhörslängder, A I/55-59 (1825-1828), bildid: C0055662_00108 sid 36, del 2 (norra) av 4.kv Höga stigen större 9 (finns där 1826 ej 1828) Stora Fiskargränd (nr 5 efter 1832) Gatunummer infördes först 1832.

Katarina församling, Husförhörslängder, A I/60-63 (1829-1830), bildid: C0055663_00022 inga sidnr, del 1 (norra) av 4 kv Höga stigen större 9 (finns där 1829 ej 1830)

Maria Magdalena förs., Husförhörslängder, A I a/26 (1830-1831), bildid: C0055056_00152 sid 144 kv Harhuvudet större nr 3 Tavastegatan (nr 54 efter 1832)

Storkyrkoförsamlingen, Husförhörslängder, A I/31 (1831-1832), bildid: C0056301_00182 sid 333 kv Milon 9 Munkbrotorget 5

Storkyrkoförsamlingen, Husförhörslängder, A I/33 (1833-1834), bildid: C0056303_00174 sid 391 kv Penelope 1,2/6 Lilla Nygatan 6

Hovförsamlingen, Församlingsböcker, A II a/2 (1822-1834), bildid: C0054443_00082 sid 163 inskriven 20/3 1834 En icke territoriell församling

Storkyrkoförsamlingen, Husförhörslängder, A I/34 (1834-1835), bildid: C0056304_00192 sid 348 kv Penelope 1,2 Lilla Nygatan 6

Storkyrkoförsamlingen, Husförhörslängder, A I/36 (1836-1837), bildid: C0056306_00178 sid 310 kv Lychaon 4 Kolmätargränd 4

Storkyrkoförsamlingen, Husförhörslängder, A I/37 (1837-1838), bildid: C0056307_00189 sid 337 kv Penelope 1,2 Lilla Nygatan 6

Storkyrkoförsamlingen, Husförhörslängder, A I/38 (1838-1839), bildid: C0056308_00183 sid 333 kv Penelope 1,2 Lilla Nygatan 6

Storkyrkoförsamlingen, Husförhörslängder, A I/40 (1840-1841), bildid: C0056310_00190 sid 344 kv Riddarholmen 1 Riddarholmsplanen

Maria Magdalena förs., Husförhörslängder, A I a/48 (1841-1843), bildid: C0055078_00060 sid 53 kv Jupiter mindre 8/18 Mariagatan 18

Lucka

Storkyrkoförsamlingen, Husförhörslängder, A I/45 (1845-1846), bildid: C0056315_00159 sid 308 kv Iphigenia 3 Yxsmedsgränd 4

Storkyrkoförsamlingen, Husförhörslängder, A I/46 (1846-1847), bildid: C0056316_00172 sid 326 kv Iphigenia 2 Yxsmedsgränd 2

Storkyrkoförsamlingen, Husförhörslängder, A I/48 (1848-1849), bildid: C0056318_00220 sid 422 kv Iphigenia 4, Stora Nygatan 19

Sabbatsbergs fattighus, Flyttningslängder, B/2 (1841-1874), bildid: 00067543_00028 sid 24. Infl. 23/11 1850 från Hovförs. äntligen Hård f. Jungberg

Sabbatsbergs fattighus, Husförhörslängder, A/3 (1827-1868), bildid: 00067538_00109 sid 127 Sal 15 Johanna Hård, fr. Götheborg. välfrejdad

Sabbatsbergs fattighus, Död- och begravningsböcker, F/2 (1828-1861), bildid: C0065031_00048 Johanna död 12/3 1851 av lamhet o slag.

 

 

Det har inte stått vid någon person i husförhören, när de dött, flyttat in eller ut. I de äldsta husförhörslängderna står bara namn, från 1831 födelseår, från 1845 år+datum. År och månad har hela tiden varit 1890 dec för Johanna, men datum har varierat (helt normalt på den tiden). Hon finns inte i någon flyttlängd, förutom till Sabbatsberg.

En karta, som kan vara bra att ha, för att lokalisera sig inför sökandet på de gamla kartorna är http://www.map.stockholm.se/kartago/kartago_fr_sth.html.

Sabbatsbergs fattighus/sjukhus låg på Johannas tid vid västra sidan av berget, vid nuvarande Sabbatsbergsvägen, som går upp från Torsgatan. Då var området i övrigt just ett berg och mer eller mindre "väglöst land". Nuvarande Sabbatsbergs närsjukhus kan sökas på Dalagatan 9, där nian ska stå i högra rutan. Dalagatan tillkom 1884. Astrid Lindgren bodde på Dalagatan 46 med utsikt över Vasaparken. Själv bodde jag på Karlbergsvägen 73, inte långt därifrån.

Enklast är annars att söka på kvarter. De finns oftast kvar, medan många gatunamn har ändrats eller försvunnit. Vissa områden blev förstås hårt åtgångna på 1960-talet i Stockholm, liksom i många andra städer. Ibland har man vänt på numreringen av gatorna sen 1800-talet. Jag tror det var för att alla skulle gå från 1 och högre i samma riktning.

Jag sa ju att det fanns flera Johanna Hård i Stockholm, med flera förnamn. Jag har kollat de övrigas födelseår. Det finns också en sjökapten H. Hård i mantalsregistret, men han var lyckligt? gift med Beata Stjernhielm i Västra Ryd och levde i alla fall år 1831. Johanna stod ju som änka redan 1826 och sjökaptensänka 1830.

 

 

Jag hade tänkt ge upp, kvällen innan jag kom på att söka i Sabbatsberg. Hemska tanke. Det var ju först där det stod att hon kom från Hovförsamlingen, där det i sin tur stod att hon var född Jungberg och kom från Göteborg. Annars hade det varit svårt att veta att det var rätt person. Himla tur att man är envis.

 

 

------------------------------