Släktforskning

Hfl 169.91.40500: "Ankom 1828 till Nya Prästhyttan från Sunne i Värmland" (!?).

Frågetecken: CWC redovisades med sin Stockholmsfamilj senast i hfl Jakob 1824 (kv Torsken 54/10. Förekommer inte därefter, ej heller i någon utflyttningslängd I maj 1829 nedkommer hon på Nya Prästhyttan med oäkta sonen Isidor (Grangärde födelsebok). Vad gjorde hon 1825-1828? Var JPE den biologiske fadern? (De gifte sig i september 1831)

Mail från Jan Henrik Bergqvist 12 juli 2008:

När jag besökte Vännebo (Nya Prästhyttan) senast 1999 eller 2000 skedde det efter överenskommelse med mannen som då bodde där med sin hustru (de ville sälja och kan nu ha avflyttat). Han visade runt och kunde berätta en del om livet på mulltimmerhyttan. Som t.ex. när bruksspatron kom på besök från Ludvika och det var dags att natta, då lär Wilhelmina Christina sagt till sin man ungefär detta: "Han får sova ensam här nere i natt. Han vet nog varför han har den här tjänsten". Hon utgjorde således sängvärmare åt brukspatronen och Johan Petter hade befattningen på någon slags nåder. Mycket av bokföring och dagböcker från Ludvika Bruk finns hos Hembygdsföreningen i Skattlösberg.. (Anders Tingdals anmärkning: Med "brukspatron" ovan avses gissningsvis Carl Reinhold Roth 1798-1858 som köpte bruket i sin helhet 1836).

Ur Fr Ekmans släktkrönika:

Charlotta Wilhelmina Claeson kom i mitten av 1820-talet till brukspatron Wetterdahl på Ludvika bruk som hushållsmamsell. Förhållandet till husbondfolket var det allra bästa, och hon betraktades snart som medlem av familjen. Än intimare blev sambandet, då hon gifte sig med brukspatronens systerson, bruksförvaltaren på Nya Hyttan (Wännebo) Jan-Peter Ekman. Då hon dog redan 1862 har nedskrivaren av dessa anteckningar ej något personligt minne av henne.

Enligt hörsägen skall hon ha haft ett synnerligen tilltalande yttre, varit en ovanligt energisk och duglig husmor, rastlös och med ett uppbrusande humör. Detta nådde ofta bristningsgränsen, som lika fort lade sig: en verklig kontrast till maken.

Det var för hennes räkning den "bod med svale" (omnämnd i K.-E. Forsslunds "En gård i skogen") uppfördes. Hon bedrev här handel med bruksfolket och andra närboende; ett företag som var nog så lönande och kan ge förklaring till att mannens relativt små inkomster kunde räcka till de fyra sönernas skolgång i Uppsala. Det var även hon, som dekorerade det stora rummet i förvaltarbostaden med murgröna till en festlig lövsal. Och det var även hon, som planlade och ordnade på holmen de gräsmattor, som, formade till jättestora initialer, gav samme författare anledning att benämna denna plats ett verkligt paradis. I skrivande stund (år 1933) är ock detta det enda som är kvar av makarna Ekmans anläggningar. Själva husen stod kvar i 90 år, men blev rivna på 1920-talet.

Sista året av sin levnad led hon av kräfta - ett arv från morfadern. För att vara närmare läkare flyttade hon sista halvåret ned till sin dotter Hulda, gift med handlaren August Rydberg på Backa gård vid Smedjebacken. Här avled hon år 1862 och ligger begraven på Norrbärkes (Smedjebacken) kyrkogård.

JH Bergqvist 2008: Det timrade uthuset där Charlotta Wilhelmina bedrev handel står ännu kvar och är stabilt och vackert rödmålat. Huset där Ekman bodde, med litet kontorsrum på bottenplanet (med lucka i dörren för att kunna kontrollera träkolsleveranserna, som gick förbi helt intill), finns också kvar. Det som är rivet är själva kringbyggnaderna till mulltimmerhyttan. Hyttan finns kvar, men har sjunkit ihop.

Dokumentation i kyrkböckerna:

1824 Hfl Jakob 1824, Torsken nr 10: sista gången i hfl Jakob

1825 Hfl Jakob 1825, sid 172, Torsken nr 10: Endast modern och två systrar

1824-1828 Utflyttning Jakob: Ingen förekomst

1826 Hfl Wetterdal (ankom 1825), JP Ekman, ej CWC

1827

1828 Hfl Grangärde "Ankom Nya Prästhyttan från Sunne Värmland"

1827-1828 ingen CWC i Sunne utflyttningslängder

1829 Nedkomst Isidor i maj Grangärde

1830 Hfl Grangärde redovisar familjen på Nya Prästhyttan

1831 Giftermål

BoU nr 20 1863-06-27 (Grangärde TL HR F2:11 sid 78.