Släktforskning

 

 

Stickspår (Våra tyska Gevertar har ingenting med de svenska att göra):

 

 

Inledning av Gevertforskaren Örjan Hedenberg:

Smedsläkten Gäfvert kom till Sverige i början av 1600-talet i samband med den stora invandringen av smeder från nuvarande Belgien. Många av dessa smeder var valloner, men det var också många som var flamländare, fast alla i Sverige fått beteckningen valloner. Gäfvert har sannolikt flamländskt ursprung. Ett tecken på detta är att stavningen Kiefwert är vanlig i de äldsta svenska källorna. Tje-ljudet kan vara ett försök att notera det holländska sche-ljudet, som ligger ganska långt bak i halsen. Senare förekommer ett flertal stavningar av namnet, exempelvis Jäwert, Gefwert, Gäfvert och Gävert. I de första generationerna förekommer förnamnen Andreas, Henrik och Jost ofta. Alla är vanliga holländska namn.

 

 

Enligt svenskättlingen Walter S. Gefvert, som under 1930-40-talen forskade om släkten, kom den närmast från Liége. Enligt honom var släkten där bekant med Louis de Geer, och kan ha värvats av honom.

 

 

Den första kända medlemmen av släkten i Sverige är Andreas (eller Anders) Gäfvert, som var verksam vid Västlands bruk i Uppland. Han förekommer i Forsmarks mantalslängd 1627-30. I hans hushåll förekommer Anders, Jacob, Klas och Jost, uppenbarligen söner. Där kan ha funnits flera; sannolikt även en Henrik, eftersom detta namn är vanligt redan i mitten av 1600-talet. Walter spekulerar om en son Abraham, men det namnet finns inte belagt i Sverige förrän tidigast på 1690-talet.

 

 

Från Västland spred sig släkten över Västmanland. Anders Gäfvert förekommer vid Semla bruk i Västanfors från 1745, Klas Gäfvert i Nora från 1642.

 

 

Under andra hälften av 1600-talet kan man urskilja tre grenar av släkten. En utgår från Jacob Andersson Gäfvert. Hans ättlingar finns företrädesvis i Västanfors, Söderbärke, Malingsbo och kringliggande socknar. En annan gren utgår från Adam Gäfvert, verksam i Nora, Näsby, Skagershult och Amnehärad. Han kan ha varit son till Jacob, men troligare till den ovannämnde Klas Gäfvert. Adams ättlingar finns företrädesvis i Värmland. En tredje gren utgår från Henrik Gäfvert, verksam i Ramnäs. Han kan ha varit son till Anders Andersson Gäfvert, dvs sonson till den svenske stamfadern. Hans ättlingar finns i flera generationer i Ramnäs.

 

 

Dessa tre huvudgrenar, samt ett par mindre, finns sammanställda av Örjan Hedenberg i nr 6 och nr 8 av serien Svenska Smedsläkter, utgiven av Föreningen för Smedsläktsforskning.

Mera matnyttigheter finns i http://www.guggez.se/p0874d242.html.

---------------------------------------------------

Den 28 september 2014 11:31 skrev Hannes Salo <[email protected]>:Hej, Anders!

Stort tack för din imponerande släktkrönika! Jag forskar kring själva huset Kornhamnstorg 51 (gamla 87 i Stadens södra kvarter), och har med stor möda försökt kartlägga alla i längderna upptagna hyresgäster (ca 500 familjer). Familjen "Bilo" finns bara med i kronotaxeringslängden för 1767. Bülaus grannar i huset var badaren Gottfried Hindrich Geisler och de berömda bröderna Bengt och Peter Jonas Bergius, grundarna av Bergianska trädgården. Huset ägare vid denna tid var Ulrica Eleonora Stierneroos' arvingar. Vill du veta något ytterligare om huset berättar jag gärna hur mycket som helst.

I det dokument som du sände kan jag inte se några bilder. Jag skulle blir mycket glad om du kunde sända mig en högupplöst bild av Maria Margaretha Bülau. (Red: Klart!)

Stort tack på förhand. Med vänlig hälsning, Hannes