Släktforskning

Ur Wikipedia:

Gustav Adolf Reuterholm (Gustaf Adolph Reuterholm), född 7 juli 1756 på Svidja i Finland, död 27 december 1813 i Slesvig, var en svensk friherre och statsman, son till riksrådet Esbjörn Kristian Reuterholm. Reuterholm hade ett betydande inflytande över den svenska politiken under den tid Gustav IV Adolf var omyndig, det vill säga under åren 1792-1796. Hans inflytande berodde på att han var förtrogen med hertig Karl, som var förmyndare för den unge kungen. Perioden kallas ibland reuterholmska regimen.Reuterholms regim började med upphävandet av Gustav III:s censur, vilket skedde genom 1792 års tryckfrihetslag. Regimen kom emellertid allt mer att kännetecknas av en våldsam reaktion mot upplysningstidens och den franska revolutionens ideal.Bland Reuterholms mest uppseendeväckande åtgärder kan nämnas nedläggandet av Svenska Akademien 1795. När Gustav IV Adolf själv tog över styret av Sverige den 1 november 1796 förvisades Reuterholm från Stockholm. Han befann sig därefter mestadels utomlands. Efter att kungen avsatts genom statskuppen 1809 återvände Reuterholm 1810 till Sverige men nekades att träffa Karl XIII. Han lämnade åter riket och avled tre år senare.Reuterholm invaldes 1796 som ledamot nummer 278 av Kungliga Vetenskapsakademien. Gustav Adolf Reuterholm är begravd i Strängnäs domkyrka.

Ur Runeberg.org:

Anledningen till Reuterholmska likens förflyttning från Sjundeå kyrka finner man af följande anteckning i nämde kyrkas inventariebok: »Yngsta sonen till i epithaphiet uppnämde herrskap presidenteni Statskontoret i Sverige hans excellens friherre Gustaf Adolf Reuterholm egde efter sina föräldrar Svedja och Pickala egendomar i Sjundeå,men vistades ej egentligen här utan så länge han vari tjenst i Sverige vid Kongl. hofvet i Stockholm, menända från 1796 i Danmark. Denne herre som dog ogift1813 i Kihl [Kiel] hade till sin ende brorson baronAxel Reuterholm, testamenterat all sin qvarlåtenskapmed vilkor, att såvida Finland numera kommit underryska spiran och Reuterholmska friherrliga ätten varbördig ifrån Sverige så hade den unge baron Reuterholmatt, om han ville tillgodonjuta testamentet, försäljaSvedja och Pickala egendomar, uppköpa en egendom iSverige och vid den sockens kyrka, der den köptaegendomen låg, uppföra en familjegraf, och tillden nya grafven flytta alla i Sjundeå befintligaoch i härvarande Reuterholmska grift befintligalikkistor. Detta verkställdes om sommaren 1815. (Hausen, Anteckningar gjorda under en antiqvariskforskningsresa sommaren 1870 i Vestra Nyland. Hfors 1872. Reuterholmska grafkoret beskrifves af H. mycket omständligt. Det är nu kyrkans vinkällare.)

»Gust. Ad. Reuterholms förhoppning att få njutalugnet och hvilan i Sjundeå kyrka, uppfylldes icke,ty efter ett kringirrande lif, till största delenunder lånadt namn och merendels bäfvande för sinegen skugga, dog han i Slesvig den 27 Dec. 1813,i sitt 57:e ålders år, under det svenska arméen varsom fiende inryckt i Holstein. Det är sannolikt attdenna armées ankomst och närvaro påskyndade hans död,emedan han fruktade att på något sätt komma i beröringmed densamma> (Ehrenströms Hist. Ant. II: 323).--------------------------------------------------------------------------------