Släktforskning

Lektor i Västerås 1598.

Gårdarna i Ekevallen ligger längs bygatan från Flinebäcken och söderut och följer den vänstra älvvallen (levé) och som leder ut i deltat i Hovran i Hedemora På älvens motsatta sida ligger Näs kungsgård, som en gång var bostad för Dalregementets chef och dessförinnan gav namn åt Näsgårds län. Till Näs hörde sedan Medeltiden marken på östra sidan av älven. På denna vall och nära gränsen till Hedemora socken låg en gård, Torkelshol (hol=höjd). Den inköptes 1620 av kh i Husby Stephanus Olai Bellinus. Namnändrades sedermera till Ekevallen och övertogs av dottern Margareta och svärsonen. (PO Nordell)

--------------------------

Efternamnet Gaulander eller Gavellander taget efter födelseorten Gävle.

1587 Inskriven student vid Wittenbergs Universitet

1593-06-28 Disputerade i Dortmund om vetenskapernas begynnelse och ursprung.

1595-98 Skolmästare (rektor) i Arboga skola

1598 Dekan i Västerås

1603-04-15 Prästvigd

1604 Kyrkoherde i Husby

Undertecknade rådets och ständernas svar 10 oktober 1595 på hertig Karls propositioner vid riksdagen i Söderköping.

Tillsammans med änkedrottning Katarina på Strömsholm 1598 fadder åt fogden Nils Perssons son Åke.

Vid prästmötet den 9 september 1619 uppmanades han att lämna från sig de domkapitlet tillhöriga "brev, saker och inventarieregister", som kunde ha följt med faderns bibliotek till Husby "och eljest påmindes han om han någon bok till kapitlet förära ville". En vecka senare var han färdig med den begärda bokdonationen genom att överlämna 4 latinska volymer in folio.

Mäster Staffan deltager icke i de allmänna avgörandena. Uppsägelseskriften till kung Sigismund 1605 skriver han visserligen under liksom de andra prästerna, men han är icke ombud vid någon riksdag, eftersom herr Erik i Hedemora var kontraktsprost. Det kritiska året 1611, då infall från Norge väntades, visade han däremot en berömvärd aktivitet och tillskrev den 14 juni herr Bo i Mora. Brevet uppsändes med tvenne rapportörer. Mäster Staffan skriver: "Vi samtlige här hos oss äro redobogna att uppsätta liv och blod samt allt det vi i förmögenhet hava med eder och allan, som vårt kära fädernesland och kristliga överhet älska och försvara vilja." Han ville även få veta "huru med vakter beställes, om I dem allena där uppe försörja vilja eller och om I därtill åstunda någon hjälp hädanefter anten till folk eller fordenskap. Skall gärna ske vad I begäre och vi förmå att göra."

Till Staffans inkomster hörde tionden från Näs gård med årligen 12 tunnor spannmål och 1 oxe. Enligt kungligt brev den 6 november 1604 skulle han från Nybergsgruvan, som "upptagits" i konung Johans tid, ge "lika skatt av allt det silver, han brukar, som rotekarlarna". Hertigen ville dock "härefter låta hjälpa deras kyrkoherde årligen med någon spannmål av kyrkotionden där i Väsby län."

En del fastighetsaffärer omnämnas. Den 29 januari 1607 fastar och upplåter Lasse Eriksson i "Nolbergzbo" för 12 skpd sitt hemman till M. Staffan. Vad som avses ärr tydligen Nordbäcksbo (Noolbecksboo), med utsäde av 2 spn och äng om 6 sommarlass, som omtalas de följande åren. Detta byter han 2 maj 1617 med 4 skpd stångjärn "i förbärttring" mot 1/3 i Bosjö på Garpberget.

Av företrädarens arvingar har han 28 april 1613 köpt deras del i Junkarbo. Den tredjedel, som han ägde i Bosjö, sålde han 14 mars 1621 till Göstaf Nilsson i Dormsjö. Då han tyckte att utrymmet vid prästgården var för litet, köpte han för egen del av Vikaborna ett torp, Torkeshol för 25 skpd 7 lpd 17 1/2 mkr stångjärn. Konungens konfirmation härpå begärde och erhöll han den 15 februari 1620 "på det han på bemälte torp desto bättre må vara försäkrat." Skatt och utlagor skulle han dock utgå "eftersom det kan göra skäl för". Ännu det sista året han lever, gör han nyförvärv. Den 4 maj 1629 uppbjuder han "andra resan" 6 ängetegar i Rumpängen vid Rösjön och en äng i Krokelack, köpta för 4 skpd stångjärn och 1 tunna råg. Hans änka söker lagfartt på ytterligare jord i Krokelack, köpt för 8 skpd järn och på Träneänget "nordan vis Rösjön", köpt för 44 daler. För sin styvmoder hade han 1619 och 1620 sörjt genom att inköpa och på henne överlåta en gård vid Klostergatan i Västerås.

Efter M. Jonas Palmas "revocation" från St. Kopparberget sättes han 1624 på första förslagsrummet dit men blir icke utsedd. När herr Erik i Hedemora 1628 är för gammal att i fortsättningen uppehålla kontraktsprostbefattningen, tillskrives M. Staffan 20 sebtember om han vill övertaga denna. Den 30 december samma år meddela ombud från Hedemora, att de i enlighet med domkapitlets "sentens" frågat honom, om han ville bli deras kyrkoherde, men att han "för vissa orsakers skull" refuserat.

Vid prästmötet 1624 fick han uppdraget att påföljande år hålla den andra latinska oratioen. Han var emellertid detta år frånvarande, varför uppdraget kom att gälla 1626. Även 1627-1629 är han frånvarande. Det sistnämnda året antecknas vid hans namn: "decumbit lecto" (han ligger till sängs). Detta år signerar ock kaplanen kvarntullslängden. I oktober 1629 får han sluta sina dagar, han begravs på Allhelgonadagen den 1 november.

(Fritt efter G Ekström: Västerås stifts herdaminne)