Släktforskning

Magnus Cedergren 2012:

Anders Wetterdal är född vid Vätterns strand, men är verksam vid olika järnbruk i trakterna av Ludvika och Smedjebacken i början av 1800-talet. Som andra järnbrukspatroner vid samma tid, köper och säljer han andelar i olika bruk, och tjänar efterhand mycket pengar. Det är en brytningstid i början av 1800-talet, och industrialiseringen kommer snart att förändra förutsättningarna. Anders båda söner Gustav Vilhelm och Per Ludvig går i hans fotspår, men med mer blandad framgång. Mer framgångsrika är senare de båda läkarna Henrik Wetterdal (son till Per Ludvig) och Gustaf Bergman (gift med Per Ludvigs dotter Maria).---------------------------------------------------------------------------------------------------------Pjantbo, by i Smedjebackens kommun i Dalarna, belägen vid sjön Haggens norra strand. Närmaste stad är Ludvika, ca 8 km. Läge: 60° 05´50,70° N, 15° 13´45,0° ÖHittills äldsta funna dokumentation om byn är en lantmäteriförrättning från 1819 med kartor. Där delas ägorna upp mellan Brukspatron A Wetterdal, Hammarström och Petter Persson. Ytterligare justeringar gjorda 1820 och 1821 finns dokumenterade.

Om Sunnansjö herrgård av Birgitta Björkman (hämtat från Internet april 2007):

Nordost om östra flygeln låg Hyttgården den stora bergsmansgård som var föregångare till Herrgården. Hyttgården bestod av fem hus och ett av husen stod där den östra flygeln finns nu. Det är möjligt att delar av Hyttgårdens hus ännu finns kvar i den gamla ladugårdslängan, den byggnad till vilken klockstapeln hör. Efter J.A. Cedercreutz död 1795 övertogs Ludvika och därmed Sunnansjö bruk av hans arvingar.1823 slutade den Cedercreutzka epoken då såldes både bruket och egendomarna till brukspatron Anders Wetterdahl på Hagge. 1836 var det dags för ägarskifte igen, och köpare var nu brukspatron och grosshandlare Carl Reinhold Rooth från Stockholm Då Carl Reinhold dog 1858 blev det hans söner som tog hand om brukens och egendomarnas förvaltning.

Hämtat från http://members.tripod.com/minata/dagens_dan.html:

Storkapitalismens inmarsch i Dan Anderssons hemtrakt medförde alltså de gamla bergsmanshyttornas nedläggning. Bruksrörelsen i trakten kom att domineras av Ludvika bruk med underlydande företag. Kronbruk till 1726, friköptes det detta år av friherre Jonas Cedercreutz, i vars ätt det sedan gick i arv under flera generationer. 1823 köpte brukspatron Anders Wetterdahl på Hagge halva bruket, och 1831 blev han ensam ägare. 1836 inköptes 2/3 av grosshandlaren Carl Reinhold Roth (1798-1858) i Stockholm och brukspatronen Fredrik Langenberg i Västerås. Efter olika affärstransaktioner stod den förres arvingar 1864 som ägare till hela Ludvika bruk.

Ar 1790 förvärvades Hagge bruk av familjen von Ehrenheim, som suttit på Malingsbo sedan 1705. Fyra år senare bosatte sig kapten Johan Wilhelm von Ehrenheim, gift med Brita Johanna Bjuggren, vid Hagge. Johan Wilhelm lät åt sin familj uppföra en ny herrgårdsbyggnad i sten, vit eller ljusgul i klassicistisk stil, med 24 rum. Men han hade ingen lycka med sig. Samma år som bruksherrgården stod färdig, 1806, dog hans hustru i barnsäng. En vecka senare förlorade Johan Vilhelm också den nyfödde, ende sonen.

Johan Wilhelm dog i Stockholm 1815. Redan efter 1810 lämnade han Hagge, som måste ha burit på för många tunga minnen. Fem överlevande döttrar fick han ändå, alla födda på Hagge. Ingen av dem blev dock kvar i Västerbergslagen.

Efter Johan Wilhelms död köptes bruket av Anders Wetterdal, som tillhörde en gammal bergsmanssläkt (Johan Petter Ekmans morbror). Sonen Ludvig övertog driften vid Hagge 1834 och gifte sig strax med Gustava Lamming, dotter till en riksdagsman för borgarståndet från Nyköping. Tre av parets barn föddes på Hagge innan bruket på nytt såldes 1845, nu till stadsmajoren Eric Nordlander i Stockholm.