Mårtensson, Olaus Martini
Namn vid födseln | Mårtensson, Olaus Martini |
Kön | man |
Ålder vid död | 52 år |
Berättelse
Olaus Martini, född 1557 i Uppsala, död 25 mars 1609 därstädes, son till biskopen Martinus Olai Gestricius och Christina Larsdotter. Fadern härstammade från den s k Bureätten, och modern var dotter till ärkebiskopen Laurentius Petri Nericus, och på sitt möderne härstammade hon såväl från Vasaätten som Sturarna. [1]. Enligt andra uppgifter dog han 17 mars, och begravdes 25 mars, och var son till Martinus Olai Gestritius och Kristina Månsdotter. Ärkebiskop.
Studier i Uppsala och Rostock. I egenskap av ramist företrädde han en humanistisk reformation och arbetade för folkbildning genom att främja katekesens användning, och kom att ha ett stort inflytande över Johan Skytte som studerade för honom.
Olaus Martini låg bakom den 1587 författade Confessio Strengnesis i vilken han fördömde Johan IIIs liturgi. Under Uppsala möte, där det bl a beslutades att endast lutherdom var tillåten, visade han sig kraftfull, men tackade nej till den påföljande utnämningen till biskop i Växjö, och blev i stället kyrkoherde i Nyköping, då han fick tid att ägna sig åt uppdragen som medlem i kommisionen för kyrkohandbokens reformering. Denna reformation misshagade Karl IX, vilket var upptakten till en strid, där Olaus anklagade den aristoteliske kungen för kalvinism, en förbjuden lära, men delvis bottnade osämjan och dispyterna om makten över kyrkan. Karl IX tyske hovpredikant Theodor Micronius fördömdes av Olaus Martini 1602, och prästerna krävde att han skulle landsförvisas. Striden emellan Karl IX och Olaus Martini var dock mycket allvarlig, och skulle vara hela livet. I korta drag kan den sammanfattas med att Olaus såg den augsburgska bekännelsen som auktoritet, men Karl IX, påverkad av de filosofiska och politiska idéer som grundade upplysningen och hade rötter i skolastiken, Bibeln och förnuftet.
8 juli 1600 hade Olaus blivit vald till ärkebiskop, vilket berodde på att lutherdomen blev alltmer ortodox. Han vigdes 16 augusti 1601. Som sådan införde han lagen om att kyrkan skulle föra kyrkoböcker, vilka släktforskare idag använder som källor. Dessutom författade han några psalmer, översatte Luthers Från himlen kommer jag med bud vars kortare variant blev Ett barn är fött på denna dag, samt skrev en läkarbok. Med Olaus Martini är det slående vilken makt ärkebiskopen hade; han hade myndighet att tillrättavisa kungen och ställa krav på hur riket skulle styras. När Karl IX skulle krönas 1607 försökte prästerskapet avtvinga honom en kungaförsäkran om att följa augsburgska bekännelsen och Uppsala mötes beslut, men kungen lyckades dock manövrera dem. Han vigdes i Uppsala domkyrka av Olaus Martini.
Händelser
Händelse | Datum | Plats | Beskrivning | Källor |
---|---|---|---|---|
Yrke | 1600 | Uppsala | Ärkebiskop | 1 |
|
||||
Födelse | 1557 | Uppsala | 2 | |
|
||||
Död | 1609 | Uppsala | ||
|
Föräldrar
Släktskap till huvudperson | Namn | Födelsedatum | Dödsdatum | Släktskap inom familjen (om ej genom födsel) |
---|---|---|---|---|
Far | Gestricius, Martinus Olai | c:a 1532 | 1585 | |
Mor | Månsdotter, Kristina | 1532 | ||
Mårtensson, Olaus Martini | 1557 | 1609 | ||
Syster | Mårtensdotter, Anna | 1560 | 1649 |
Familjer
Familj för Mårtensson, Olaus Martini och Håkansdotter, Ragnhild |
||||||||||||||||
Gift | Maka | Håkansdotter, Ragnhild ( * 1562 + 1653 ) | ||||||||||||||
|
||||||||||||||||
Barn |
Namn | Födelsedatum | Dödsdatum |
---|---|---|
Olofsdotter, Elisabet | ||
Olofsdotter, Anna | ||
, Nicolaus Olai |