Släktforskning

 

 

Text nedan från Britt-Marie Sohlström januari 2013:

 

 

Förkommer i Dalarnas landskapshandlingar 1535-1564 som ägare till Vad.

 

 

Ur Wikhammar, Conrad: Byn Vad i Söderbärke i "Dalarnas byar"

"I förteckningen år 1535 på mantal över hjälpskatten från Kopparberget och Järnbergslagen som Olof Rull hade attuppbära för Gustaf Vasas räkning nämnes en person med namnet Haneka. Denne erlade i skatt 1 mark i penningar. År1538 återfinnes han vid namn Hennick Beintsson, då han bland andra bergsmän i Söderbärke hade att erlägga ett fatosmundsjärn i skatt. Hennick var ägare till hytta och ett mantal jord vid Vadet och en utjord i Vik. Järn ochbälgskattelängden för 1539 upptager tjugoen bergsmän i Söderbärke socken, däribland Hennick, som i skatt erlade 1 öreoch 33 penningar. I längden står att dessa bergsmän betalade bälgskatten dvs skinnskatten till Berke, som är det gamlanamnet på Söderbärke och Norrbärke, och hyttegälden till Norberg. Härav se vi att hytte- och bergsbruket redan vid dennatid var en realitet i Vad. Drygt tre århundraden framåt i tiden kom denna hantering och det på 1600-talet börjadehammarsmidet att ge sin prägel åt denna by."

 

 

Hennika (Hennike) är en tysk diminutivform (smekform) för Hans/Johannes.

 

 

I ett gårdsarkiv i Vad finns bevarat ett brev från 1578 om hur Per Henniksson i Vad löser in delar av gården från sin systerRigmor Henniksdotter, sin systerson Olof Hindersson i Köping, sin brorson Hans Evriksson i Bennebo, Norberg, och sinavlidna syster Marit Henniksdotters dotter Anna Olofsdotter, gift med Anders Ingevaldsson i Stimmerbo, Norrbärke.Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971 samt kompletteringar i Släkt och Hävd 1978 s 99f.

 

 

Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116, år 1548

Kom för rätta beskedlige man Hennika i Vad, uppstod och festade beskedlige man Per (?) Olsson i Karinbo tvådelen uti entredjedel i bemälte hemman

 

 

Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116v

Kom för rätta Hans Persson i Vik kungörande huru han hade sålt sin hustrus jord i Halvarsbenning till Hennika i Vad fören läst järn, vilket järn han sedan gav Spelbo i Hommansbenning (Grytnäs socken) för den treding han ägde i Norragården i Vik, .....

 

 

1548 2/3 vid tinget i Norrbärke sålde Anders i Starbo sin hustrus färdearv i Halvarsbenning till Hennika i Vad.

 

 

Äganderätten till Östra gården fram till mitten av 1600-talet har jag inte helt kunnat klarlägga. Det förefaller dock somom Hennika Bengtsson i Vad ägde gården och Herman Henniksson förvaltade och brukade den, vilket jag tycker framgårav följande:

Herman Henniksson löste ut sina systrars, Rigmors och Britas, arvsdelar vilket senare, efter Bengt Hennikssons sonAnders Bengtssons överklagande, av tinget ändrades till att Herman Henniksson och Bengt Hennikssons arvingar erhöllvar sin systerlott. (DD I:AI6, f 154v) (Arne Sohlström: Bergsmansbyn Halvarsbenning i Norbergs socken)1593 års årliga ränta upptar honom som ägare till både Halvarsbenning och Fragg.

 

 

En teori är att Halvard som var Herman Hennikssons företrädare i Halvarsbenning var svärfar till Hennika Bengtsson varshustru i så fall ärvt Östra gården. Därifrån kommer kanske det ofta förekommande namnet Halvard i senare led. OmHalvard sägs i "Norberg genom 600 år" s 255 "Den tidigare nämnde Halvard Bonde är av allt att döma jordägare av storamått. Enligt skattelängden 1371 har han landbor i Färnebo, Tillberga och Harakers socknar. Av andra dokument framgår,att han förvärvat mark i Bråfors 1354 och att han 1367 deltar i Ting i Söderbärke"

 

 

Om Halvard se även Norman, Ulla: "Norbergs bergslag under medeltiden" i Västmanlands fornminnesförenings årsskrift1938.

 

 

Ännu 1615 består Vad av en enda men stor gård, anses som mest förmögen i hela Söderbärke (1 mantal). Den delas dettaår eller 1616 till två gårdar, Hans Holstensson 3/4 mantal och Torsten Holstensson 1/4 mantal. 1684 utökas Vads mantalfrån 1 till 1 1/2 och året efter redovisas 6 gårdar då de två gårdarna vardera delats mellan 3 arvingar. 1600-talet är Vadsguldålder med "Guss dunder i bättjen" som driver hytta, hammare, såg och kvarn. I slutet av 1700-talet har Vad utökatstill 11 gårdar och 1814-17 storskiftas byn. Den äldre delen av byn ligger mellan Södra Barken och Dammsjön, spriddbebyggelse av varierande ålder vid gamla bygator och nydragna vägar. En särställning utgör den välbevaradebergsmansgården Sämogården (eller Svärmorsgården) vid storskiftet betecknat Litt A med 9/64 mantal, nu Vad 1 - 1. Detär en gammal släktgård på Torsten Holstenssons sida. Manbyggnadens nedre våning uppges uppförd 1610 och påbyggd1780 med en övre våning samt renoverad 1867. På gården finns en svalbod som anges byggd 1491. De flestaekonomibyggnader har tillkommit 1883. På vidstående plan utvisas byggnadsbeståndet. Gårdstypen är således medåtskilda man- och fägårdar, den vanliga för bergsmansgårdarna.

 

 

-----------------------------------

 

 

En alternativ uppgift om HB är två giften: 1 Marit Tidiksdotter, 2 Rikemor Henniksdotter

(Kurt Åkerlind 2016-08)