Släktforskning

Bakgrund:

Slesvig, eller som det senare kallades, Sönderjylland , var danskt (medan Holstein var tyskt) och var fortfarande ett danskt län när drottning Margareta överlämnade det till greven av Holstein. Kung Kristian I av Danmark var systerson till den siste greven av Holsteins ( Gerhard IV av Holstein ätt, och korades av den slesvigska och holsteinska adeln i Ribe år 1460 till hertig av Slesvig och greve av Holstein. Samtidigt lovade han att inte skilja länderna åt under sin regeringstid. Men han lovade inte att länderna aldrig skulle skiljas åt. Det är en historieförfalskning från 1800-talet. Fjorton år senare blev Holstein av tyske kejsaren upphöjt till tyskt hertigdöme , vilket kom att ärvas inom den danska kungliga familjen. Kung Fredrik I av Danmark s söner delade dock hertigdömet: Kristian III av Danmark fick Sönderborg , Hans d.ä. av Oldenburg Haderslev och Adolf av Holstein-Gottorp blev greve av Gottorp .

1544 delades Slesvig-Holsteins territorium upp mellan de tre samregerande hertigarna Christian III, Adolf och Hans d.ä. (Christian II satt sedan 1531 i ett danskt fängelse). Formellt var Slesvig och Holstein fortfarande två separata stater i personalunion med varandra och med hertigarna som medregenter. Men dessa hertigar styrde efter 1544 över varsitt territorium förutom vissa delar som förblev gemensamma. Hans dog 1580 utan arvingar och hans territorium fördelades då mellan de övriga två och därmed skapades den tudelning av Slesvig-Holstein som skulle vara till 1721 och 1773 då Holstein-Gottorps andelar av Slesvig respektive Holstein förenades med den danske kungens.

I året 1547, 2. søndag i fasten, udstedte hertug Hans i Haderslev følgende fæstebrev på Rudbæk gård:

"Vi Johans osv. bekender og gør vitterligt, at vi har fæstet vor kære tro Peter Hansen, Hans Jensens søn, på sin levetid gården og godset Rudbæk i Gram herred, således som vi da i kraft af dette vort brev fæster ham dette gods og gård Rudbæk, at han skal besidde, nyde og bruge samme gods med alt sit tilliggende sin levetid til ende for den årlige og sædvanlige afgift og hyre. Dog således, at han ikke uden vor amtmands vidende og vilje skal lade hugge noget ege- eller bøgetræ af samme gods Rudbæk. Bliver han grebet deri, skal han dermed have forbrudt dette fæste. Til vitterlighed har vi givet og forseglet dette brev på vort slot Haderslev, på søndagen reminiscere, år 1547.

(Efter ridderen Hr. Iven Reventlovs indstilling.")

Hertil kom i året 1576 følgende brev:

"Vi Johans osv. bekender hermed offenligt for alle og enhver, efterat vi anno 1547 ved fæstebrev har tilfæstet vor underdan Peter Hansen vort gods Rudbæk på livstid for den tilbørlige sædvanlige pligt og afgift, nemlig tre mark, en halv ørtug havre og, når der er olden, et fedt svin, eller i mangel af olden at gøre som de andre underdaner, - men da nu er opstået tvist angående redselen, som han af anførte grunde har besværet sig over, så har vi forligt os med ham i vore raders nærværelse på følgende måde: at han har bevilliget og tilsagt os for sin levetid for redselen årlig at give os en god fjerding smør foruden sin forrige pligt; denne gang, da året næsten er gået til ende, skal han dog slippe med en otting.

Derimod skal han på livstid være og blive aldeles forskånet og fritaget for tjenesten. Efter hans død derimod skal det stå til os, hvorledes vi for fremtiden vil have det holdt, om vi ønsker at modtage smørret eller vi vil have tjenesten og lade smørret fare. Vi byder derfor og befaler vore nærværende og tilkommende amtmænd, at I ingenlunde vil besvære den fornævnte Peter Hansen over denne benådning og forlig, eller tillade, at det sker ved andre, men lader ham blive i fred derved; dermed sker vor vilje."