Mureus, Ambjörn Larsson

Namn vid födseln Mureus, Ambjörn Larsson
Kön man
Ålder vid död okänd

Berättelse

 

 

Studerade 1638 i Dorpat.-------------------------------------------------------------------------------------------------

 

 

Hämtat ur Jacob Steffenssons bok ”Runöborna och deras invandring till Sverige”:

 

 

På denna lilla ö bodde sedan urminnes tider en svensktalande stam. När dessa skandinaver kom till Runö är emellertid okänt. Möjligen skedde det i samband med vikingatågen. Vid samma tid torde de öar och kuststräckor på fastlandet där svenskar bodde, ha blivit befolkade. Redan 1341 tycktes Runöborna tillämpa svenska rättsprinciper.

 

 

I början av 1600-talet kom Runö att tillhöra Kurland. Runöbönderna ålades att till hertigen av Kurland årligen erlägga 10 får, 2 tunnor torr fisk, 1 tunna smör, 2/3 av allt strandat gods.

 

 

På frivillighetens väg tycks Runöborna dessutom ha bidragit med smör och fisk till kaptenerna på de gästande kungliga svenska fartygen.

 

 

År 1623 kom så ön under Carl Carlsson Gyllenhjelm, vilken lät öka skattetrycket med 152 daler per år. Detta ökade skattetryck tycktes dock Runöbönderna alltför högt tilltaget. De vägrade att betala och fortsatte med sin åldriga bestämda skatt. Men för formens skull kom de att extra inleverera åtta gäss per år – detta mer som en gåva.

 

 

Gyllenhjelm tyckte sig dock inte nöjd med detta. För att tämja Runöbönderna lät han den 16 juni 1626 utarrendera ön till en herre av tysk härkomst och vid namn lsak Bohn. Denne Bohn skulle bedriva hästavel på ön mot att han årligen inlevererade fyra unghingstar till Gyllenhjelm. Dessutom skulle Bohn se till att Runöborna ej konspirerade med utländska furstar.

 

 

Denne Bohn blev ingalunda populär bland Runöborna, vilka vägrade att finna sig i Bohns pålagor och förordningar.

 

 

Gyllenhjelm fann detta oroande och lät Olof Frände Holgersson, en av hans betrodda män, undersöka förhållandena på Runö.

 

 

Holgersson gav efter fullbordat uppdrag Gynenhjelm rådet att ta Bohn ifrån ön. I annat fall kanske denne komme att bli illa tilltygad av de frihetssinnade Runöborna. Holgersson föreslog också Gyllenhjelm att istället för Bohn försöka få dit en svensk präst (!) och att Runöborna skulle behandlas som vanliga svenskar och inte som de på fastlandet livegna folken.

 

 

År 1644 synes ön ha fått sin första svenska präst och Bohn hade fått ge sig av. Detta tycktes inte skapa någon lindring i Runöbornas kamp för sina urgamla rättigheter.

 

 

Sedan Gyllenhjelm avlidit, kom ön under riksamiral, greve Gabriel Oxenstjerna. Denne hade fått anbud på arrende av en fyrinspektör på ön, vid namn Henrik von Stegeling. Anbudet gällde per år och löd på 250 riksdaler. Detta tyckte sig emellertid Runöborna icke nöjda med. De ville själva arrendera sin ö.

 

 

En av Runömännen, Heinrich Elderbuch, hade lärt sig att skriva, och i brev av den 19 juni 1655 ställt till kungen i Stockholm, lovade Runömännen via honom att betala lika mycket i arrende som von Stegeling. De anbudslämnande var – förutom Elderbuch – Jurgen Bulder, Evert Hansson Riddare, Benckt Tomasson och pastor Ambernus Mauraeus (!). Runömännen hade undertecknat skrivelsen med sina bomärken. Deras begäran beviljades tydligen, ty därefter fick Runöborna leva mera i frihet och fred till 1708, då ryssarna i strid besegrade den svenska garnisonen på ön. Ryssarna lämnade de gamla rättigheterna okränkta och påfordrade inga nya skyldigheter, och under lång tid därefter tycks man på Runö inte haft någon större kontakt med Sverige. De för gudstjänsten och undervisningen erforderliga prästerna kom då från Finlands svenskbygder. Men Runöborna förblev svenskar till tal, till seder och till kultur.

 

 

Genom generationer bevarades en kärlek till Sverige och svenskarna som närmade sig dyrkan.

 

 

Intressanta länkar:

http://xn--runborna-p4a.se/historia/historiska-runodatum/

https://books.google.se/books?id=7h9bAAAAcAAJ&pg=PA159&lpg=PA159&dq=mauraeus&source=bl&ots=iNhlitMwD1&sig=IgDWD013Vbcm1eSqRlhA3L1cJKA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiS5aOBtfzYAhXJXSwKHc6DCs4Q6AEwEHoECAkQAQ#v=onepage&q=mauraeus&f=false

 

 

 

 

Berättelse

Records not imported into INDI (individual) Gramps ID I3308:

Could not import runö2.JPG Line 61870: 1 OBJE
Could not import runö.JPG Line 61875: 1 OBJE

 

Händelser

Händelse Datum Plats Beskrivning Källor
Yrke 1650 Runö, Livland Kyrkoherde 1
Händelsenotis

 

 

J Steffenssons bok "Runöborna" anger 1644 som tillträde för den förste svenske prästen.

 

 

Födelse   Torsö (R)    
Död 1650 Runö, Livland   1

Föräldrar

Släktskap till huvudperson Namn Födelsedatum Dödsdatum Släktskap inom familjen (om ej genom födsel)
Far Muraeus, Lorenz
         Mureus, Ambjörn Larsson 1650
    Bror     Muraeus, Stefan Larsson 1610 1675

Familjer

Familj för Mureus, Ambjörn Larsson och Behrens

Gift Maka Behrens ( * + ... )
   
Händelse Datum Plats Beskrivning Källor
Giftermål        
  Barn
Namn Födelsedatum Dödsdatum
Runbom, Lorenz1650-04-141717-02-01