Släktforskning

Såvitt känt var trädgårdsmästaren Gustaf Nilsson iGamlestads församling, Göteborg, stamfar för densläkt Strömstedt som i och med hans sons, faktorenOlof Strömstedts flytt till Intagan/Åkerström ca1748, inledde släktens nära 200-åriga era på hemmanetNordre Intagan vid Göta älv i Hjärtumssocken strax söder om Trollhättan. Med stamfarmenas att Gustaf Nilsson troligen var den som tognamnet Strömstedt. När hans sons sonson GustafStrömstedt (1786-1864) dog på Marieström 1864så anges i dennes dödsruna att släkten ska härstammafrån Ströms säteri vid Lilla Edet i Hjärtumssocken.3 Det påståendet har dock inte kunnatbeläggas och är troligen en vandringssägen somuppstått utan att ha verklig grund. Det kan dockinte helt uteslutas att den är korrekt då GustafNilsson Strömstedts ursprung inte är känt. Hanfinns förvisso inte i Hjärtums födelsebok, men mankan fråga sig varför en trädgårdsmästarson frånGöteborg blev faktor i trakten av Trollhättan. Vardet via kontakter med göteborgsköpmän och/ellervia hans gifte med faktorsänkan Anna Christina

Barck ca 1748 som Olof Strömstedt kom till trakten?Om det senare uppstår frågan varför han hadeförbindelser i Hjärtum. Ofta arrangerades äktenskapvia släktingar eller bekantas bekanta, men dethar inte varit möjligt att utifrån källorna belägganågon sådan orsak till giftermålet.Det ska också tilläggas att denna släkt Strömstedtinte verkar ha något gemensamt med den som härstammarfrån Vårviks socken i Dalsland och till vilkenbland annat grundaren av Porla bryggerierGustaf Strömstedt (1762-1835), liksom Bo ochNiklas Strömstedt hör. Helt kan dock inte hellerdetta uteslutas eftersom deras äldsta kända anfaderpå svärdssidan bruksförvaltaren Jonas Strömstedt(1718-1804) på Krokane bruk i Vårviks socken skavara född ”i Västergötland”, och således teoretisktsett kan vara släkt med Gustaf Nilsson Strömstedt.4Det har inte heller gått att koppla ihop trädgårsmästareGustafs släkt med kornetten vid Västgöta kavalleriregemente Petter Strömstedt, född under andrahalvan av 1600-talet i Östergötland. Han blev kornett1716 och var gift två gånger. Första gången1711 i Norra Vånga socken, Skaraborgs län, medänkan Ulrica Silfverlood (1687-1721), vilken vardotter till den adlige majoren Olof Silfverlood (d.1703) på gården Fristorp i Västra Tunhems församlingi trakten av Trollhättan, och andra gången 1726med en Britta Barck som i teorin skulle kunna varaidentisk med Anna Christina Barcks syster Brith, f.1702 i Åkerström (se nedan, not 19).5 I så fall skullealltså båda kornett Petters fruar ha anknytning tilltrakten, och i släkten Silfverlood fanns också senareen Catharina Strömstedt ingift, men eftersomPetter Strömstedts ursprung inte är känt, har hanalltså inte gått att koppla ihop med den här aktuellasläkten Strömstedt.

Källa: Robert Eckeryd, "Släktkrönika för släkten Strömstedt på Nordre Intagan", i Lennart Åkerstom & Robert Eckeryd, "Åkerström: en liten by med ett intressant förflutet", Åmål 2007, s. 67f.(http://www.acc.umu.se/~robert/genealogy/intagan/%C5kerstr%F6m-inlaga-bilaga%204.pdf)

---------------------------------------------------------------------

 

 

Klipp från http://www.higab.se/:

Kvibergsnäs är i dag det enda landeriet inom Göteborgs gränser som även har sina gamla ekonomibyggnader kvar. Dess mark började förmodligen att bebyggas redan på 1690-talet. På 1696 års karta över dåvarande Göteborgs omgivningar heter det i en beskrivning att landeriet »är blefwen för någon tijd sedan bebygdt av secreteraren Lars Böker«. Det sägs att det där också fanns »en nyligen anlagd Trädgård, som är ock med stor bekostnadt upprättet«. Man vet att anläggningen omfattade manbyggnad, två flygelbyggnader och en ekonomibyggnad, vilken senare bestod av fyra längor kring en sluten, stenlagd gård. Det fanns förutom trädgården en allé som ledde upp till huvudbyggnaden. Den omnämnde Lars Böker hade från början det vanliga efternamnet Svensson före Böker, men som stadssekreterare skrev han sig senare Laurentius Svenonis Böker. Men så var han kanske en av de allra första göteborgarna som i utlandet idkat akademiska studier, nämligen i Greifswald i norra Tyskland, och senare fortsatt dem i vår egen lärostad Lund. Han tjänstgjorde en tid i Skåne innan han blev stadssekreterare och senare rådman i Göteborg. Det lär ha varit en i sällskapslivet kvick karl, som vid sidan därom hade ett visst intresse för fornforskning och till och med anses ha sänt ett bidrag till vår fantasifulle naturvetare och historieskrivare Olof Rudbeck med vilken han tydligen tävlade att finna kufiska förklaringar till Sverige som världens medelpunkt. Men landshövdingen och borgerskapet ville år 1687 ha honom som borgmästare i Göteborg, vilket dock icke behagade kung Karl IX, som istället tillsatte kommissarien Hans von Gerdes. I slutet av 1700-talet fanns på Kvibergsnäs ett bostadshus och en ekonomibyggnad. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes omkring år 1800, liksom den östra flygeln. Norra delen av ekonomibyggnaden och den västra flygeln tillkom senare. Underligt nog var ekonomibyggnaden delvis i bruk ända fram till 1971. År 1949 restaurerades bostadshusen och uppläts åt en hemsysterskola. Huvudbyggnaden har för inte länge sedan fått en genomgående upprustning och modernisering och används numera, liksom flyglarna, till privatbostäder. Ekonomibyggnaden genomgår en större renovering tack vare ett särskilt projekt i samband med arkitektutbildning vid Chalmers tekniska högskola. - See more at: http://www.higab.se/page.asp?link=27-197-672&bok_sok=Kvibergsn%E4s%20Landeri&re_nkl=920#sthash.ySHFM8c6.dpuf